Sista kvällen tillsammans. 16 personer som inte kände varandra tidigare och som har hittat en förtrolig gemenskap på 4 intensiva dagar. Idag var vi i Skäralid och målade med oljepastellkrita. Svårt. Jag blev helt kladdig. Men Carrrékritorna gillade jag och oljekolen. Häftiga effekter och mjuka former. Så många goa skratt. Vernissage på kvällen. Tyckte ändå jag var nöjd med det jag presterat. Till och med landskapet i oljepastellkritor blev OK. Trots att jag var nybörjare och flera hade målat i många år och gått flera kurser. Akryl var en höjdare. Nåt jag kommer försöka utveckla parallellt med olja. Ja jag behöver lära mig mycket, fortfarande bara nybörjare ha ha. Det som var säkert var att mina tavlor skiljde sig markant från alla andras. De var liksom ..mer vilda..och barnsliga. Är de det som kallas unikitet? Vet inte riktigt vad det betyder? Är det positivt? Inte tillräckligt i alla fall. Hm acceptera , JA, men förstå? Nä.. Gjorde ett försök, jag vågade i alla fall. Kvällen fylldes med teaterimprovisationer och standup och utställning på silversmycken. Jag ska gå den kursen nästa år och sen kanske skrivarkurs. Komma tillbaka till sommarkurs på Fridhem? Ja såklart nästa år om allt är som det ska. Rolig kväll med många skratt. Glad…ändå tomt när jag kom till lägenheten. Saknar.
Sexsomni får aldrig bli ett frikort för våldtäktsmän.
3 veckor sedan
1 kommentar:
JA det är positivt...JA du är unik! Var glad för att du vågar bejaka dina egna uttrsyckbehov! Den översta tavlan är fantastsikvacker! Teknik?
Kram!
Skicka en kommentar