Körde hem idag. Gräset hade växt. Ogräset med. På grusgången kom några av mina kompisar, vinbärssnäckorna , mej till mötes. De ser ut att gilla det fuktiga sommarvädret. Jag lyfte försiktigt in dem till säkerheten i rabatten. Katterna var nöjda. Packade upp, tog lite ogräs i rabatterna och plockade en hel säck med svamp som växte på gräsmattan.
Känner mej glad för den enorma reaktionen på FB ang. det som hände i Norge. Det finns så mycket kärlek och så många goda människor. En människa kan aldrig vinna. Tillsammans är viktigt.
Haft tid att tänka, att längta, att sakna, att fundera. Varför gör vi människor saker så komplicerade, så svåra? När det egentligen är så enkelt.
Wiehe
Här är en sång till modet
Den är till alla dom
som vågar tro på morgondan
fast natten är så lång
Här är en sång till modet
en liten, enkel låt
Det kanske verkar meningslöst
Men jag sjunger den ändå
Här är en sång till modet
till glädje, hopp och skratt
Till dom som tror på kärleken
fast hatet är så starkt
Till alla som slår sej samman
Till alla som ställer krav
Till dom som vet hur svårt det är
och ändå säger ”ja”
Här är en sång till modet
hos dom som vågar se
Som inte låter tysta sej
men säger som det är
Till alla som bygger broar
Till alla som släpper in
Till dom som tror att människan
kan göra det, hon vill
Här är en sång till alla
som vägrar att ge opp
Till dom som kämpar vidare
fast livet är så hårt
Till alla som vågar längta
till nåt, dom aldrig sett
Som inte låter kuva sej
men håller på sin rätt
Här är en sång till modet
Den är från mej till dej
En liten enkel visa
med det, jag helst vill säg'
Så vårda den väl och lär den
och nynna den ibland
För då växer den och sprider sej
i hela Sveriges land
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar