Sexsomni får aldrig bli ett frikort för våldtäktsmän.
3 veckor sedan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Min lust att skriva och kommunicera gjorde att jag började blogga. En kvinna, vuxen till åren, men ibland inte till sinnet. Skrivandet sätter ord på tankar och känslor och kan ibland bli en katalysator mellan verklighet och fantasi
Ni som läser min blogg. Skriv gärna en kommentar.
besökare
Om mig
Bloggintresserade
Bloggarkiv
-
▼
2012
(298)
-
▼
juli
(29)
- Det Haglade på gräsmattan idag
- Gräsklipparkrångel och dotterbesök
- Vän
- Myshelg och grillparty med "krocketvad"
- Underbara dagar
- Full rulle
- Magnus Uggla och loppisfynd
- En dag för solidaritet över lands-, kultur- och re...
- Somewhere over the rainbow
- Träningsvärk
- Jorden är rund, beviset är här
- Målat på en tavla och fotograferat tistlar på Hamm...
- Städat bilen och snackat med en murare från Rumänien
- Regn, regn, regn och marsipanrosa pelargonior
- Know your limits,not so that you canhonor them, bu...
- Seglarjacka, shopping och konsthantverk i Kivik
- Mina nyplanterade klätterrosor har börjat klättra
- Loppmaknad och regnskurar
- Hoppade Svedala Rock ikväll
- Hantverk, produktion, umgänge och vin
- En händelserik dag
- Installerad på rummet i Svalöv
- Packar
- En dag, en början?
- Idag har jag mentalt kämpat för att bli fri
- Nu e det semester!
- Fått distanshealing med vännen
- Jobbet och tanken på en viss person su... :((
- Loppmarknadsfynd och Åbergs trädgård
-
▼
juli
(29)
Min blogglista
-
-
-
I can see clearly now8 år sedan
-
- onödigt...12 år sedan
-
1 kommentar:
Några kloka ord på vägen:
Hälsa ofta på en vän för en otrampad stig växer fort igen.
*Du vet inget om morgondagen och gårdagen är förbi. Detta ögonblick är det enda man har och det kommer aldrig tillbaka just nu. Man har ju trots allt bara ett liv och det går inte i repris*
*Älska livet som det är i befintligt skick, för det är det enda liv som du kan älska. Ej på något sätt låta sig vilseledas av sina drömmar för drömmen om livet kan krympa det verkliga livet*
Kram, Agneta
Skicka en kommentar