Inget utom färgerna i sej e svart eller vitt. Det finns alltid en gråskala. Ingen människa är enbart ond eller enbart god . Vem kan veta vad för händelser eller komplicerade sammanhang som format en människa till den person man är med känslor, rädslor och beteendemönster. Hur mycket som är yta och vad som är det undermedvetna sanna jaget. Det optimala är en självkänsla som tillåter en sådan öppenhet mot andra så att överrensstämmelsen mellan ytan och det sanna jaget snuddar samstämmighet. Att tycka man duger som man är och inte hela tiden känner att man måste leva upp till något man inte är. Konstigt nog så är det ofta de människor som bär på det största självföraktet, de som är de som dömer andra människor hårdast. Hur ska man kunna känna och ge kärlek till andra om man inte tycker om sig själv. En relation är ett samspel aldrig ett enspel. Ett destruktivt förhållande grundas alltid på två personligheter som i medberoende skapar mönster som bryter ner tilliten och skapar en växandes skuldkänsla. Att båda inser sin del är en förutsättning för att kunna bryta mönstren. Ibland är det nödvändigt att ta beslut som går emot hela den verklighet man under lång tid skapat och levt med. För det krävs mod, Mod att våga kasta sig ut i det okända,”mot okända hav, vill du följa med, mot okända hav, genom aska och höst, mot okända hav, var inte rädd.............”
Det finns alltid nya möjligheter, det finns alltid nya vägar, nya chanser som kan leda till positiva förändringar. Det är inte vad som drabbar en som är det avgörande utan vad man gör av det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar