Jag lever farligt. I Träden utanför mitt hus bor en stor koloni med råkor. Det känns som det var tusentals. De sitter där på kvällen som svarta små utväxter på trädens grenar och toppar. Vid minsta hastiga rörelse, så lyfter alla med ett stark brus av vingar och ett oronbedövande tjatter. Efter en kort stund har alla satt sig igen tills nästa hastiga rörelse. Det är mäktigt och overkligt. Himlen blir svart.
När man kommer ut på morgonen vid halv 7, så sitter de där , spejande och vakande och kollar minsta steg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar