Min Camino

Imorgon bitti bär det iväg till Spanien och vandringen på Camino. Jag kommer hem den 10 juni.
Lämnade jobbet idag med 1 mobiltelefon istället för 2, och ingen på jobbet har mitt nummer. Gutt!! Firar ikväll med en flaska vin. Känner mig glad och förväntantsfull. Jag har lovat ha vinkväll med bildvisning för de som vattnar blommor, tar hand om post m.m när jag kommit hem. Ryggsäcken väger 13 kg, kanske lite tung, men jag prövade att gå i 2 timmar i sand och det funkade bra. Blir jag trött på att bära, så får jag väl slänga av lite. So long !

Förväntan och en del rädsla.

Jag har packat min ryggsäck . Den är absolut full, men allt fick plats. Jag har prövat gå en liten runda med den och det gick bra. Ska gå lite längre rundor i veckan och i helgen. Den får ju inte vara tyngre än nödvändigt. Men det känns bra so far. Det känns spännande och jag är förväntansfull samtidigt som det är skrämmande att tillbringa nästan 3 veckor med bara mej själv i en miljö som jag inte känner mej trygg i. Jag är stolt över mej själv som vågar och jag hoppas och tror att jag ska klara denna utmaning. Äntligen blir det av.
Vad förväntar jag mej då?

Spännande natur, lite bättre kondis, kanske några kilon mindre. Att jag ska träffa nya spännande och annorlunda människor. Att jag ska lära mig tycka om mej själv mer och kunna känna tillit och trygghet inom mej istället för att så febrilt söka den hos någon annan. Jag inser att jag måste ta en del viktiga beslut om mitt liv den närmsta tiden. Jag inser att jag på sikt måste välja bort sådant som inte ger mej glädje och tillför något i mitt liv utan bara tar min energi. Jag ska fotografera mycket och skriva , skriva, skriva. Jag ska fortsätta processa försöka hitta den väg som på sikt ger mej glädje och kärlek.

släpp !

När ger man upp? När slutar man? När inser man att det inte går? När vet man att man överlevt. När vet man om skadorna är livslånga eller kommer att läkas så bara ärren finns kvar. När ser man mönstret, meningen? Kanske aldrig ……………….. Kanske räcker ens förmåga inte till att se och förstå varför smärtan aldrig vill ta slut. Kan inte någon stark person bända upp fingrarna som så kramaktigt håller om den tunna grenen och låta mej falla fritt och flyta med den forsande floden.

Att flyga fritt

Att flyga fritt är att tappa fotfästet, att släppa taget och driva med vindarna. Att våga tro och lita på att vingarna bär och lyfter. Härligt att glida över nya kullar och böljande fält och se nya stränder, nya bäckar och hitta nya platser att landa på.

J

Instruktion för skalbaggar

För att kunna flyga måste skalet klyvas

och den ömtåliga kroppen blottas

För att man skall kunna flyga måste man gå högst upp på strået

också om det böjer sig och svindeln kommer

För att man skall kunna flygga måste modet vara

något större än rädslan, och en gynnsam vind råda

av Margaretha Ekström

Det växer så det knakar

Vilken helg ! Vilket väder ! Jag har för första gången på länge haft en massa energi. Till och med tvättat och städat bilen. Hm inte gjort det sen i höstas. Sen har jag gått en tur på backarna och snackat med korna och suttit på toppen och tittat ut mot horisonten.
I trädgården växer det så det bokstavligen knakar. Man riktigt hör det. Det blev 14 säckar med skräp. Suttit i trädgården och njutit av solen och av blommorna, blått, gult och lite rött. Och alla mina vinbergssnäckor som är ovanligt många i år har vaknat. De har mått bra av snön som värmt deras vinterhålor. Nu hoppas jag de sätter igång och smaskar upp mördarsniglarnas ägg som de brukar.

Jag har hört en dvd föreläsning av Pollak som var givande. Jag har fått en del nya affirmationer och insikter. Personlig utveckling det är inte utan smärta. Allt sker av en mening. Kan man förändra sina tankar så förändras också ens känslor. Är det så att man tillåter andra att såra en? Att man väljer att vara ett offer istället för en ansvarstagande människa? I så fall handlar det om att förändra sig själv istället för att försöka förändra nån annan, att kunna ge kärlek och glädje till andra utan att lägga sin lycka i händerna på någon annans handlande eller något yttre som skall hända
Om bara…………så hade jag mått bra. Nä, jag skall försöka motarbeta tendensen att lägga över ansvaret på andra. Jag gläder mig åt min vandring på Camino i Spanien. Jag gläder mig åt saker som inte hänt än och jag gläder mig åt att jag vågar se möjligheter och litar på min intuition och förmåga igen.

Valborg

Valborg har alltid varit en speciell dag för mej. Det finns nåt så definitivt med eld som alltid fascinerat mej. Den är varm och lysande, men farlig och förtärande. Elden på Valborg bränner upp vintern och med den allt gammalt och tärande och ger plats till nytt liv och nya tankar. En chans att börja om på nytt. Jag kan inte låta bli att sjunga med i de gamla sångerna. Sångerna som jag i barndomen hörde min mor sjunga medan jag stod på samma backe. Det ger sammanhang, glädje i hjärtat och påfyllning av energi . Vår bästa tid är nu och våren och med den Sommaren står för dörren.
Jag känner mej extra glad av de goda samtalen idag, av att kunna se fram emot en ny upplevelse. En av mina drömmar som snart skall uppfyllas och förhoppningsvis ge mig grogrund för nya beslut. Jag känner mej glad för en puss i cyberspace och för den nära vännen. Glad för hälsningarna via mail och för att jag ingår i ett sammanhang där jag har betydelse. Allt kan hända, allt kan bli verklighet. En dag när man känner tillförsikt och framtidstro.

Sköna maj välkommen, till vår byggd igen,
sköna maj välkommen, våra lekars vän.
Känslans gudaflamma, väcktes vid din ljusning