solen på väg tillbaka

Jag satt med min kaffekoppp och kollade på nyhetsmorgon. Mitt enkla ledighetsnöje sen jag blev singel att ha en låååååång frukost.Jag anade redan då att det skulle bli en speciell dag. Jag väntade på min kompis som kom från Malmö och vi gav oss av ut i skogen på en 2 timmars prommenad. Solen lyste klar och vinden hade mojnat. Det luktade gran och mossa. Det kändes tydligt att en ny känsla var i luften. Jag känner igen den känslan efter alla dessa år eftersom jag alltid väntar och väntar på den. Vårkänslan! Den går aldrig ta fel på...tänker på Ronja och får alltid sån lust till att ge mig hän som hon i ett vårskrik. Jag hejdar mig alltid. Undrar när jag vågar helt sluta med att försöka smälta in i mängden....när jag blir pensionär kanske ha ha....Jag vet inte vad det är som händer? Kanske vetskapen om att det faktiskt har vänt ...ljustet ÄR på vägtillbaka och av nån anledning som bara meterologerna kan förklara så upplever jag alltid att solen lyser på ett starkare sätt i månadsskiftet december januari....kanske inbillning...men det spelar i så fall ingen roll eftersom det handlar om känslor. Efter en lång prommenad, njöt av naturen och samtalen om frågor som vi har gemensam erfarenhet av. Vi körde till Längorna i Skåne-Tranås och provade kläder. Hade som vanligt svårt att välja...det finns så mycket snygga kläder där...köpte 3 plagg i svart och brunt linne...Gud vad snyggt..Det blev nästan för dyrt för min budget..men va fan...den svarta fräcka linnetunikan blir snygg till mina silverjeans på nyårsafton. Vi körde hem och jag lagade till en brakmiddag. Hummer med limefraiche och fläskfilé med svamp i rödvin. Sen åt vi julgodis till efterrätt...Vi kollade på Johan Glanz sverigeturné som jag fått i julklapp på dvd. Vänskap är viktig. Den är inte grundad på passion utan på logik och respekt. Passion ligger så nära smärta och hat. Vänskapen finns kvar när kärleken går i kvav eller problemen hopar sig på jobbet. Vänskapen är stilla och okomplicerad. Vänskapen är trygg och utan dramatik. Jag är tacksam för mina vänner.

Slå in Julklappar och dricka glögg

Jag har hittat en förträffligt god glögg. Den är dessutom alkoholfri, men man kan ju spetsa den lite om man vill. Det är Kiviks musteri som gör den, och den görs av tranbär med chili och ingefära. Var har jag köpt den om inte på Bo Olssons i Tommelilla. Var annars? Där finns fanemej allt. Jag var i Malmö och handlade julklappar igår. Gick i affärer och stod i kö i 7 timmar i sträck. Ont i lhela kroppen, fast rätt kul. Jag hittade ett par tighta silverjeans till mej av ren slump som var jättehäftiga. Ska ha dem nyårsafton. Sov över hos Smilja i Kroksbäck. Alltid mysigt att träffas.
Försökte övertala min bror att komma till mej ikväll, men han skulle se Bingolotto med en kompis. Hm pensionärsvarning på honom.
Jag körde ut till mitt favoritställe vid havet nära Backåkra (Dag Hammarskölds sommarparadis) Satt och såg på solen som glittrade i vågorna. Jag stannade tills balansen i mitt hjärta och min kropp var återfunnen. När jag kom hem så laddade jag upp med en flaska glögg, 20 tända stearinljus och julmusik på högsta volym. Sen började jag slå in julklapparna till barn och barnbarn. Jäkla mycket jobb och lacka alla paketen istället för att tejpa, men det är lite av en sport och mitt signum, och det luktar ju så himla gott.
Sitter i soffan och pustar, varm, inte helt nykter och fylld av jul. Är faktiskt nästan spyfärdig av alla knäck och marsipan och fikon som jag kränkt av bara farten när jag höll på med julklapparna. Snart har änglaspelet plingat färdigt och jag skall spela lite julsånger på tvärflöjten. Varm kärleksfull Jul önskar jag alla.

Jag kan göra pipparkakor

Jag har alltid varit svag för pepparkaksformar. Kanske en konstig passion, men tror den delas av allt fler eftersom det kommer nya formar varje år mer fantasifulla än de som varit innan. Jag har haj, delfin, och älg, fladdermus, kräfta och dinosaur för att bara nämna några. Jag har äntligen hittat en motorcykel. Den kunde ju vara lite större, men jag har letat länge efter en sån, så bättre en liten än ingen . Brukar baka en sats med större pepparkakor och en sats med mini. Årets fynd är ett antal nya formar med det träffande namnet "pipparkaksformar". Ha ha Ser fram enot en del vänners min när de sätter tänderna i de läckra kakorna.

Säkerhetshammare som julklapp?

Det är min uppgift att köpa en julklapp till personalen. Vad ska man köpa? De flesta har ju vad de behöver i prylväg. Jag råkade av en slump få syn på en sak som jag aldrig sett förr. Jag tyckte först att den var intressant, och blev fascinerad över alla funktioner. Vem kunde ha hittat på en sådan pryl? Jag kunde sen inte riktigt släppa den. Om man inte vet om att den finns, så behöver man den inte, men om man vet om att den finns, så vågar man helt enkelt inte låta bli att köpa den. Man vill ju aldrig riskera att man hamnar i en situation där man tänker: Om jag bara hade köpt den då....eller om jag bara hade köpt en sån till min personal då......alltså köpte jag en till var av de anställda på jobbet. Jag hoppas så klart att varken jag eller någon av min personal nånsin kommer att använda den......
Undrar hur de reagerar när de får den...går inte att ana....hm

(En säkerhetshammare är ett verktyg som man monterar i en bil. Den inehåller funktioner som, metall- spetshammare att slå sönder bilruta med, ficklampa som drivs av dynamo, nål att sticka hål på krockkudde med och bältesblad att skära av bilbältet med.)

Sorgen som inte finns

Idag har jag gått i skogen. Behövde det. Jag var på julbord igår i en gammal bilverkstad. Man kan göra restaurang av allt. Maten var god, men inte traditionell. Jag åt fläskestej och anka, men kaffet var nästan kallt. Jag träffade en gammal studentkompis. Det var roligt att prata gamla minnen. Sen fortsatte vi festa hemma hos en kompis. Jag fick gå och hämta min bil innan frukost i morse. Den stod parkerad på en gård nån km från mej. Solen tittade fram i eftermiddags. Skönt! Det var ingen vind. Jag grät. Sorgen från en vänskap som blev förstörd gör sig påmind ibland. Jag är ingen människa som kan använda förträngning som metod. Jag måste sörja och det gör ont. Ibland blir det fullt under locket och jag måste tänka och känna i lugn och ro. Sen känns det bättre. Jag känner mig lättad. Jag önskar jag kunde känna tillräckligt med tillit till att allt som händer har en mening som jag kommer att inse så småningom. Mossan luktade fukt och dimma. Jag undrar om trollen såg mej. Jag blir alltid så lugn och såren läker bäst där...i skogen och vid stranden. Jag tänkte på någon jag träffade i fredags och då kände jag mej glad. Jag skall försöka ta bättre vara på allt gott jag får i livet. Min dotter ringde precis. Jag skall snart bli mormor igen för tredje gången. Gud vad lycklig jag blev. Jag har fått så mycket gott det sista året. Varför kan inte glädjen sudda ut sorgen?